The HÖGDALEN välkomnar Marie-Louise Ekman

Marie-Louise Ekman är konstnär, filmare, dramatiker och teaterregissör. Det är med stor ära som the HÖGDALEN nu lanserar sitt första samarbete med Marie-Louise, Sveriges kanske mest kända samtidskonstnär.
  1. Start
  2. The HÖGDALEN välkomnar Marie-Louise Ekman

Att kliva in i Marie Louise Ekmans värld är som att kliva in i en bubbla av motsatser – där finns både lekfullhet och dödligt allvar. Den rosa dockliknande värld Marie-Louise skapat i sina målningar har utmärkt sig genom hur vanliga vardagsbestyr fått stå sida vid sida med provocerande absurditeter. Nu har hennes verk fått ytterligare liv, denna gång i smyckesform.

När de sprang på varandra på Kungliga Operans jubileumskonsert fick Efva en idé och Marie-Louise nappade direkt. Strax därpå blev det en lunch på ett av Marie-Louises vattenhål på stan där Efva berättade mer om the HÖGDALEN.

”Vi har haft kontakt, Efva och jag, hon har varit intresserad av mina figurer som jag gjort under årens lopp” säger Marie-Louise. ”Det här känns som något annat, jag går in i en annan värld och det är väldigt spännande. Nästa steg blir att en människa kommer ha det vi gjort på sig. Att den människan med sina val av kläder och ord får en liten hjärna i silver hängandes runt halsen eller handleden. Jag får tillföra någonting från min värld på en annan människas kropp.”

”Jag kände en familjekänsla med Marie-Louise direkt,” berättar Efva. ”Vi var fem systrar och nyligen förlorade vi en syster och så fick jag en storasyster i Marie-Louise. När vi tittade på gamla bilder av våra pappor skrattade vi gott, de var ju så lika varandra. Det finns så stor humor, en klokhet, hela Marie-Louise är en revolution. Hennes hjärna är så otroligt flipprig och underbar. Jag är väldigt glad att jag fått träffa henne, en stark feminist, smart och för jävla rolig. Det ska bli häftigt att få bära hennes konst.”

Smycken som talar

Samarbetet har delvis utspelat sig på Marie-Louises hemmaplan, i hennes ateljé i Stockholm. På så vis har Efva fått kliva in i hennes universum. Ett smycke som föddes i ateljén är örhängena som ser ut som ett ansikte i profil.

”Ursprungsformen för dem är scenografin till Boléro. De är tio meter och hänger ner från taket mot dansarna som rör sig till Ravels fantastiska musik. Efva såg små modeller av dem i min ateljé och sa ’det där måste vi göra’.”

”Jag såg dem och tänkte det vore så häftigt att ha två profiler runt sitt huvud, som att man sitter emellan dem och tjuvlyssnar på en konversation. Otroligt vackra och roliga,” berättar Efva.

Marie-Louise beskriver sin relation till smycken som mer än något fint man tar på sig, en hållning som många nog kan hålla med om. Hon berättar: ”Jag är lite praktisk lagd när jag ska jobba. Jag använder mina händer som arbetsinstrument och då får det inte finnas något störande. Jag har fina smycken, jag är också en som njuter av att jag har det. Jag behöver inte ha det på min egen kropp utan jag kan se det på andras kroppar, eller på möbler och väggar.”

”Smycken är ju fetischer också, som att man får styrka av de här grejerna och när det ges tillfälle tar jag också på mig dem. Jag har fått ringar av mina käre gamla man Gösta som tillhörde hans farfar, Gösta Ekman den äldre, som han hade på scen.”

Det börjar och slutar med kroppen

”Det har varit väldigt roligt att göra mina motiv i ett annat format. Mycket mindre, men de kan också läggas på huden på en annan människa. Om jag gjort en damherre så finns det nu en liten damherre man kan lägga på sin egen hals. Som ask i ask nästan.”

Damherren, en kropp som är både man och kvinna är en bild som Marie-Louise ofta återkommit till i sin konst. Den som är bekant med hennes bildvärld vet att människokroppen har stor betydelse för Marie-Louise konstnärskap.

”Kroppen är det man har, det är där man finns så att säga. Sen är det så att vissa människor dör, vissa människor försvinner. Men det slår en så tydligt, människors kroppar finns kvar i alla fall, även om inte de fysiska kropparna finns kvar. En människokropp finns kvar i en annan människas kropp. Nu senast var det min kära man och min syster, men de finns kvar och mina föräldrars kroppar finns kvar hos mig.”

”Kroppen är ju den ytan man har att röra sig med. Det går ju inte att beskriva mänskligt liv utan att beskriva kroppar, eller hur? Det börjar och slutar med kroppen.”

Flyktfåglar

Ett annat motiv som har en klassisk Ekmansk prägel är ”Flyktfågeln”, och även den har fått avbildas i silver i hennes kollektion.

”Jag har ju saker jag samlat på under årens lopp, bland annat små uppstoppade fåglar. Så hittade jag helt plötsligt små järnfåglar som var tänkta som prydnad i trädgårdar och jag såg att de kommer fungera med mina uppstoppade fåglar, ett möjligt möte. Jag tog då och satte ihop dem med mina fåglar och sen bandagerade jag dem med gasbinda.

Och det blev mycket märkligt, en uppstoppad fågel är ju en död fågel och en järnfågel är också en död fågel, men när jag satte ihop de här två döda fåglarna, den ena ovanpå den andra, blev det som att de fick liv båda två. Det blev väldigt gripande med hur den ena bar den andra på sina axlar, nära kroppen som för att rädda den från något. Det är ju mycket som är flykt idag, kan man säga. Den bilden grep både Efva och mig väldigt starkt.”

Det har varit ett otroligt lätt samarbete, nästan givet från början vad vi skulle göra. Jag säger ’vi’ för att jag tycker det är något som är skapat av oss båda. Marie-Louise Ekman

Grupparbeten

Marie-Louise har lång erfarenhet av att arbeta i grupprojekt, där hennes idé fått fungera som frö för ett verk att växa ur. Skulpturerna Det svenska tungsinnet och Margaretha Krook är exempel på sådana projekt.

”Jag är ju en platt konstnär, jag målar. De här skulpturerna har jag gjort ihop med väldigt skickliga elever på Konsthögskolan. I Göstas fall gjorde vi en avgjutning där han fick stå modell för Det svenska tungsinnet, men Margaretha Krook är skulpterad. Sen har alla haft ett tillägg, det kommer tårar ur Göstas ögon, en gråtande konstnär. Margaretha kommer med värme, hon står på den plats där hon själv stod och rökte utanför Dramaten. När man står och väntar på någon så kan man luta sig mot henne och bli varm.”

”Hantverket är ju a och o. Antingen står jag ju själv i min ateljé och målar tills jag blir nöjd men på scen eller film, eller som nu, i silver och skulptur, då är man ju i händerna på att det ska vara skickliga yrkesmänniskor som man har att göra med.

Det har varit ett fantastiskt samarbete mellan mig, Efva och Torbjörn. Han är ju enorm, på en tusendels sekund ser han hur man kan föra över något från en platt teckning till något som inte är helt platt.”

”Det har ju vuxit fram mellan oss, Efva och mig. Efva är ju en rolig person och vi pratar i munnen på varandra hela tiden. Det har varit ett otroligt lätt samarbete, nästan givet från början vad vi skulle göra. Jag säger ”vi” för att jag tycker det är något som är skapat av oss båda.”

Marie-Louise Ekmans kollektion består av 11 bitar och säljs endast online. Kollektionen är ett samarbete inom the HÖGDALEN, en kreativ hub online med samarbeten inom konst, möbler, accessoarer, posters och utvalda gästdesigners för smycken.

Marie-Louise Ekman x the HÖGDALEN

Storyn bakom the HÖGDALEN

Hösten 2019 lanserade vi en ny hub online med spännande kreatörer och oväntade samarbeten. Ta del av den exklusiva storyn bakom Efvas kreativa sub-brand – the HÖGDALEN.